Minnen och texter

Ingvar Andersson som "Kåsebergsskräcken"

Foto: med tillstånd av Ingvar Andersson

©SVT Bild ur TV-serienn Åshöjdens BK

Ingvar har medverkat i ett antal svenska långfilmer såsom

Sven Klangs kvintett, Repmånad, Polis, polis potatismos, Roseanna

och Sommarmord.

Förutom att Max Lundgren skrivit en del roller och pjäser direkt för Ingvar Andersson har Ingvar också medverkat i flera av de TV-serier som bygger på manus av Lundgren. Nämnas kan Våning för 4 (1979), Åshöjdens BK (1985) och Torntuppen. (1996)

Ingvar spelade

Lolle i Åshöjden...

KORT OM INGVAR ANDERSSON

Ingvar Andersson, född 1937 i Lund, svensk skådespelare, komiker och revyartist. Han är far till skådespelaren Andreas Andersson.

Andersson växte upp i Malmö. Han började i Studioteatern på 1950-talet och upptäckte efterhand att han passade för komiska roller och revy. Parallellt med skådespelandet hade Andersson flera olika yrken, däribland sjöman och bokhandelsbiträde.

1965-70 spelade han revy hos Einar Larsson i Kristianstad. Hans första medverkande blev nyårsrevyn Sjå på stad'n, varefter han fortsatte som egen revymakare. 1973-92 ansvarade han för som-marverksamheten vid Pildammsteatern i Malmö där flera av Max Lundgrens pjäser spelats. och har dessutom varit verksam vid Malmö Stadsteater. Sommaren 2005 spelade han i Eva Rydbergs militärfars Hemvärnets glada dagar på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Han återvände dit 2015 och spelade då i Holbergs komedi Den stressade. Där medverkade också sonen Andreas. Sedan 2006 har Ingvar Andersson tillsammans med sin fru, Maryanne och deras dotter Maria Ingmarsdotter gjort framgångsrik berättarteater. Den har framförts på hembygdsgården Västergårda i Vinslöv.

Tanken är inte orimlig. Min vistelse i Landskrona blev endast tvåårig, men den har trots detta satt djupa spår i min utveckling, vilket är omvittnat av många och officiellt bekräftat för några år sedan då jag erhöll Landskrona Stads Guldplakett.

Bäst minns jag min styvmor, tobakistens fru, en stor kraftig kvinna som var ytterligt skrockfull och som efterhand alltmer kom att inbilla sig att jag var som hon uttryckte det "så säkert som aldrig det, en trollunge, jodå"

Jag minns så väl hur vi satt i vardagsrummet innanför tobakshandeln i den stora bruna soffan, som i sitt ryggstöd hade en infälld spegel, varigenom man kunde betrakta kunderna i affären.

Nu är du tyst din trollunge, sa hon och satte diflaskan i min mun. När hon så vände sig åt sidan för att glutta in i affären höll hon på att kväva mig.

Tänk på att jag bara är ett barn, mumlade jag andfått mellan klunkarna. Fru Lundgren måste tänka på det och sinna sitt ansvar i stället för att sitta och stirra på folk som bara handlar tidningar och cigaretter.

Hennes situation var inte nådig, det medges, men hon uppfostrade mig så gott hon kunde. Hon var ingen ungdom längre och hon hade aldrig fått några egna barn.

Nu hade äntligen fått ett, visserligen inte på det traditionella sättet utan till priset av ett paket Hudson.

Om det är sant? Naturligtvis inte, men Max tyckte det var en bra historia Och att få ihop en bra historia var Max Lundgren en mästare på.

Hans läsekrets var stor. Han skrev för barn i sagoåldern, för idrottsintresserade pågar och kärlekskranka töser i tonåren och för vuxna. Ja, hans böcker kunde man läsa hela livet.

Jag kände ju Max, han författarskap var mig icke obekant, jag hade förmånen att medverka på Pildammsteatern i Malmö i diverse folklustspel varav "Kärlek vid Lantmannagatan" (Max tillsammans med Bo Sköld) blev en omedelbar succé, som faktiskt "hela Malmö talade om". Vi spelade tio föreställningar för 32 000 åskådare.

Max hade ett sätt att skriva som jag tyckte passade mig. Replikerna föll sig naturligt.

"Kåsebergaskräcken" och "Matchens Hjälte" har jag framfört otaliga gånger och publiken har varit med på noterna.

Max finns inte längre bland oss, men hans verk lever vidare och känns aktuella än i dag. T.ex. barnboken ”Omin Hambbe i Slättköping” apropå allt prat om flyktingar och deras integrering. Eller varför inte novellen "Skriftväxling" som visar hur det kan vara mellan politiker och vanligt folk. Vi är många som saknar Max. Kanske sitter han på ett moln "ovan där" och gör tillvaron lite roligare för Sankte Per och alla hans änglar.

/ Ingvar Andersson, Vinslöv 8 mars 2017

FORTSÄTTNING

MAX LUNDGREN - VEM ÄR DET? Ingvar Andersson berättar

Skådespelaren Ingvar Andersson minns Max Lundgren II

Minnen och texter

www.lundgrensforlag.se

Hemsidan om författaren MAX LUNDGREN